Impression Management

Impression management handlar om vår vilja att presentera en viss image (bild) utav oss själva, både till en extern publik (andra människor) och till en intern publik (oss själva). I olika mån förvaltar vi alla ständigt vår presentation av oss själva oavsett om vi vill imponera, skrämma, eller verka hjälplösa, så är vi sociala djur som uppträder inför en publik.

 

Upprätthålla vår Image

Vi arbetar på att förvalta imagen som vi har skapat. Urskuldar, rättfärdigar, eller ber om ursäkt när det behövs för att verifiera den. När vi befinner oss i familjära situationer fortsätter vi att skapa bilden utan någon medveten ansträngning. Men när vi befinner oss i situationer som vi inte är så bekanta med, t.ex. ett viktigt möte, en situation där vi vill imponera på andra eller tillsammans med någon som vi är romantiskt intresserad av, så är vi väldigt medvetna om imagen som vi försöker skapa av oss själva. Exempelvis när vi ska få vår bild tagen, kan vi stå framför spegeln och öva kroppsställningar, allt för att förmedla den önskade imagen.

 

Social Anpassning

Vissa personer är ständigt medvetna på deras framställning av bilden av sig själva, det är deras livsstil. De övervakar ständigt deras eget beteende och noterar hur andra reagerar på det, sen justerar de sitt beteende för att uppnå det önskvärda resultatet. Dessa personer kan liknas vid sociala kameleonter, de justerar sitt beteende i respons till externa situationer. Men genom att de har harmoniserat sitt beteende till situationen, är det större sannolikhet att de ansluter sig till åsikter som de inte håller med om. Genom att de är medvetna om andra är det mindre sannolikt att de handlar efter sina egna åsikter och attityder. För dessa fyller detta en funktion, social anpassning. Det hjälper dem att anpassa sig vid t.ex. nya jobb, roller eller relationer.

Dessa personer ligger i den ena änden av det extrema och i den andra änden hittar man de personer som inte bryr sig det minsta vad andra tycker. Dessa är internt guidade och därför är det troligare att de säger och beter sig efter vad de tycker och känner. De kommer att säga sin åsikt oavsett vad deras publik kan tänkas ha för åsikter eller hur de kommer att reagera. De flesta av oss hamnar någonstans mittemellan dessa två extremer, mittemellan bedragaren och den envist okänslige.

Falsk Ödmjukhet och Sociala Färdigheter

Att presentera sig själv på sätt som skapar ett önskvärt intryck är en svår balansgång. Personer vill bli sedda som kunniga men samtidigt som ödmjuka och ärliga. Ödmjukhet skapar ett bra intryck medan oönskat skryt skapar ett dåligt intryck. Därav fenomenet falsk ödmjukhet: Oftast visar vi offentligt upp en sämre självkänsla än vad vi egentligen känner. Men när vi uppenbarligen har gjort extremt bra, falska avsäganden (”så säger vi, ja det var bra men det var ingen stor grej”) kan uppfattas som simulerad ödmjukhet. Att göra ett bra intryck, ödmjuk men även kunnig, kräver sociala färdigheter.

Som sociala varelser, justerar vi våra ord och våra handlingar för att passa vår publik. Till olika grader så övervakar vi oss själva, vi noterar vårt uppträdande och justerar det för att uppnå det intrycket vi vill åt. Detta beteende förklarar falsk ödmjukhet, där man talar ner sig själv, berömmer framtida konkurrenter, eller offentligt kreditera andra när man privat krediterar sig själv.


Otydlig Rea

När jag och min sambo var nere på stan senast så såg vi några reaskyltar som inte var så tydliga som jag personligen hade velat se dem. Butiksägarna vill ju såklart locka in oss i butikerna för även om reavarorna kanske inte passar vår smak så kanske något av deras ordinarie sortiment gör det. Men om det går att missförstå reaerbjudandet så kan det få motsatt effekt.

När vi först såg skylten tänkte vi att det var halva reapriset för det är slutrea nu och vi hade sett flera andra butiker som just hade halva reapriset eller liknande. Men vi hade missat "ord" så rean var inte så bra som vi först trodde utan endast 50% vilket är en vanlig rea i mina ögon.

Vi såg några andra exempel so var ännu värre men vi tod inte några kort på dem så det får bli till nästa gång.


Skulle du döda ditt barn om det var tyst?

Om ditt nyfödda barn inte var som alla andra barn skulle du då strunta i barnet och dumpa den? Om barnet var helt tyst när den föddes, skulle du då döda barnet?

Ovanstående agerande är hemska beteenden för de flesta och lyckligtvis så beter vi oss mer civiliserat än så. I djurriket är det inte lika självklart och kalkoner överger sina ungar eller dödar dem om de inte är som alla andra kalkoner. Vad har jag med en kalkon att göra kanske du undrar över och det kommer vi till strax.

Kalkoner är inte de vackraste fåglarna och de ser faktiskt lite läskiga ut men de är goda att äta och speciellt amerikanare gillar dem. Kalkoner är även väldigt kärleksfulla mödrar och de hjälper och skyddar sina barn under hela uppväxten. Men kalkonungen får inte vara stum för då får den ingen hjälp alls eller så dödas den av modern. Om ungen låter ”cheep cheep” så är allt frid och fröjd, om inte så är det bye bye. Hur kalkonen ser ut eller luktar spelar faktiskt mindre roll utan det avgörande är ljudet. I en undersökning så accepterade och vårdade en kalkon en mekanisk iller, som är deras dödfiende, som lät som en bebis kalkon men så fort de stängde av ljudet så attackerade kalkonen illern.

Hur påverkar detta mig?

Vi människor fungerar på liknande sätt, inte så att vi dödar våra barn för att de är annorlunda utan för att vi ”triggas” av vissa saker att agera på ett visst sätt. Skillnaden är att vi lär oss dessa beteenden och är inte medfött som hos kalkonerna.

  • Exempel på triggar:
  • Dyrt = Bra/Bra smak
  • Exklusivt = Bra
  • Lågpris = Dåligt
  • Kupong = Speciellt erbjudande
  • Expert utlåtanden = Sanning (fungerar även med kändisar)

Några exempel från verkliga livet:

Chivas Regal Whiskey är ett klassiskt exempel där ledningen beslutade att höja priset på Whiskeyn en bra bit över konkurrenternas priser och försäljningen gick i taket.

Nästan allt som säljs på TV-Shop eller liknande använder ”experter” för att sälja deras produkter. Förre detta idrottsmän/kvinnor visar hur bra en produkt är för att träna kroppen och att du får en snygg kropp genom att bara använda den. Skulle träningsredskapet se lika attraktivt ut om det var helt vanliga otränade personer som presenterade produkten?

Med kändisar så kan du sälja i stort sätt vad som helst för de representerar exklusivitet för de lever exklusiva och dyra liv. Så då måste det vara extra bra vad det nu än är kändisen säljer. Katty Perry säljer nån ansiktskräm, Eva Longoria säljer L’Oreal mascara, Ryan Reynolds är Boss nya ansikte. 50 cent twittrade upp aktierna i ett bolag han själv är delägare i med 70 miljoner kronor.

Vi kanske inte har lika automatiska beteenden som kalkoner men vi påverkas helt klart av dem.


Vad är bäst 19.90 kr eller 20 kr?

Vissa stör sig på att butiker prisätter produkter med 19.90 kr istället för 20 kr jämt och att de automatisk räknar om priset till 20 kr. Vi räknar nog alla om priset, förutom de matematiskt begåvade och de som har bra minne, för det är lättare att hålla reda på två siffror i huvudet än fyra och vår hjärna gillar genvägar. Om vi dessutom köper flera produkter som kostar xx.90 kr så blir det mycket lättare att hålla reda på siffrorna om man avrundar uppått.

Varför 19.90kr och inte 20kr?

Borde inte företagen tjäna mer om de avrundar uppått och sätter ett dyrare pris? Nej de skulle faktisk förlora pengar för en anledning är att 19.90kr är lägre än 20kr och om vi jämför de två priserna så är det enda logiska att välja 19.90kr.

En annan anledning är att vi läser från vänster till höger och om vi ser 19.90 kr tänker vi omedvetet och försöker att gissa priset:

"1.... 10kr nånting"
"19....19kr nånting...troligen 19.90kr"
"19.9...jo det är nog 19.90kr"
"19.90kr...precis vad jag trodde"

Om vi gissade på 19.90 så är det större sannolikhet att vi köper varan för då känner vi att priset är helt rätt, men om priset hade varit 19.50kr så hade vi tänkt "ok nästan tjugo kr men är det värt det?". Mer om detta i ett annat inlägg.

Om priset varit 20kr tänker vi:

"2.....20kr nånting"
Och bara det första steget är 100% högre mot 10kr vilket gör att vi kommer att vara mer pessimistiska till 20kr än till 19.90kr.



RSS 2.0